suck...

Idag känner jag mig lite deppad, ledsen och ensam. Anledningen är ganska enkel, för lite ledighet och för få nära vänner. Ska berätta vad jag menar... Skönt att få skriva av sig lite...



Ska börja med att säga att jag älskar mitt jobb, älskar att jobba med hundar. Min framtidsdröm är att ju att jobba med hundar, då schäfrar. Vill ju träna upp och föda upp polishundar. Nackdelen när man jobbar med hundar är att det är ett heltidsjobb, helger och så... Men får jag jobba med det som är roligt är jag nöjd.
Det är väldigt många som säger till mig "Theres du har verkligen fått tag på ett drömjobb". Jo det kan jag hålla med om, men jag saknar ledigheten. Vill åka hem och jaga! Men jag jobbar hela tiden så det är svårt.

Så jag känner mig depp för att jag jobbar så mycket som jag gör. Jag kan inte göra någonting. Har sms:at med Jonte idag som är ute och jagar hare. De har 1,5dm snö och fullt hardrev, avis JAA! Vill också vara med och jaga, vill inte sitta här hela tiden... Jag har ju fått ledigt över jul och nyår, men vem vet hur föret är då..? Kan vara så dåligt före att det inte går att jaga med hund. :( Så jusnt nu känns det inge kul alls att jobba. På snart 2 månader har jag varit ledig typ 5dar. Och då har jag varit hemma i venjan 3 av de dagarna. Visst kommer jag säkert få mer ledigt sen i vår, men då är jaktsäsongen slut... Och då spelar det egentligen ingen roll. Men jag märker att jag jobbat för mycket, orkar inte med lika mycket nu som i början. Känner mig lite less, samma saker dag ut och dag in.

Har alltid sagt att jag vill ha ett verkstadsjobb, jobba mån-fre ledig alla helger och röda dagar. Men än så länge har det inte blivit så. Då vet jag iaf hur jag jobbar, att jag kan jaga på helger, umgås med kompisar och så... Nästa jobb blir nog ett sådant.

En annan sak som jag är lite depp över, som jag alltid varit depp över. Är att jag saknar riktigt nära vänner. Jag ser folk som har jättenära vänner och gör allt tillsammans. Pratar om allt tillsammans. Jag har aldrig haft såna vänner. Genom hela min skoltid så har jag haft jättesvårt att få vänner. Hade jag inte haft Sandra så hade jag nog inte haft nå vänner alls. Det är hon som fixat vänner åt sig och jag har hängt på. Tror att jag har lyckas fixa 2-3 vänner själv genom hela mitt liv.
 
Sandra har också haft såna vänner, jag har aldrig haft det, och jag saknar det. Jag har Linda att prata med, och jag tycker om henne jättemycket och jag kan prata om det mesta med henne. Men jag märker att hon tycker det är tråkigt när jag pratar för mycket om mig själv, det tycker de flesta av mina kompisar. Men jag behöver någon som jag kan prata om sånt med....

Känner mig depp, ensam och lite ledsen, men det blir nog bättre. Känns lite bättre nu iaf...

Kramkram


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0